Nu är jag hemma hos Kathleen. Vi ligger i soffan och tjötar lite.

Det är så jävla skönt att inte vara ensam. Även om man inte göt något så känns det bra att ha någon hos mig.

Jag börjar komma ner i en dålig period och jag vill inte det för samtidigt så har jag jätte skoj med Kathleen och vill inte såra henne eller göra henne orolig.

Jag är lite nojig att hon ska tröttna på mig . Jag hoppas inte det. Jag är ju här så mycket.

Känner av ångest nu. Jag har tagit två stesolid, men dom gör bara så att jag inte hetsar upp mig dom tar ju inte bort ångesten. Känner verkligen för att gråta och skära mig men det gör jag inte här.

Ja vill att Johanna på dagsjukvården ska komma tillbaka så jag kan prata med henne. Det är mycket jag behöver få ur mig känner jag. Det är kaos i huvudet och just nu är allt jobbigt. Jag städar inte och orkar inte laga mat. Jag har katterna hos mamma för jag inte orkar ta hand om dom. jag vill ta ur min hårförlängning för den är så svår skött.

Lina Lina Lina varför kan du inte bara ta vara på de speciella tillfällerna och känna dig nöjd?

Varför ska jag jämt oroa mig för allt. Varför ska jag känna mig värdelös och så otroooooligt ful oh fet. Jag borde vara nöjd med mitt liv. Jag vill bli av med mina nojjor. Min paranoida tankar. Varför kan jag inte bara känna att mina vänner tycker om mig .

Jag är värdelös

Jag lovar att du kommer lämna mig.

Jag känner ångesten krypa i mig. Låt den inte ta överhanden, inte hos Kathleen. Nej nej nej. Låt det gå över. Sov bort det.

jag vill inte dra ner Kathleen i skiten. Dumma mig