instabil

Jag vet inte riktigt vad som händer med mig.
Jag var på dagsjukvården igår, jag spelade Buzz och vann för den delen. Jag gick hem och jag var på gott humör. Jag skulle ta 16:20 tåget ner till mamma och mina syskon skulle komma.

Jag kände att jag ville vara fin för en gångs skull, jag skulle sminka mig fint och ha på mig fina kläder. Jag provade alla kjolar och klänningar jag har och jag var för fet för allt jag hade!
Jag provade en massa andra kläder med men såg inte riktigt klok ut.

Då brast det. Jag kunde inte sluta gråta. Jag ringde syskonen och Malin. Bror erbjöd sig att hämta mig men jag tog tåget.
På tåget såg jag Ebba dietist. Jag ville bara springa fram och skrika hjälp mig att gå ner i vikt och bli smal. Men lite vett har jag så jag gjorde inte det. Däremot gick hela resan med gråt och folket glodde på mig.

Väl hemma hos mamma kom alla syskon utan Philip iofs. Det blev endå en lyckad kväll och jag kände hur tacksam jag är att jag har en sådan underbar familj.

Idag bjöd syster Jenny på en 5 timmars shopping runda! Amanda och Simone var med. Det var super trevligt. Vi käkade lunch på Paprika och det blev grekisk sallad för min del, UTAN bröd och bara lite dressing.

Jag tackar min syster för alla fina saker jag fick!.

Maten har gått förvånandsvärt bra. Jag är stolt över mig själv fakiskt. Längtar lite hem för att se vad vågen visar, men är även rädd för ett dåligt resultat.

Jag ska ju börja styrketräna en gång i veckan som jag fått på Fyss recept pga min muskelvärk, och jag har sökt 6 mån sim kort av F-kassan. det har även Kathleen gjort så vi kan simma tillsammans, det är ju alltid roligare om man är två.

Fast sist jag simmade var det väldigt jobbigt, men man får ju träna upp kondisen :P

Jag är super trött nu och har haft jätte ont i ryggen och nacken men med lite tramadol och spikmatta och vete kudde har det blivit bättre.

Hade en plan om att åka en sväng förut men det blev inte så. Varför kan inte saker och ting falla på sin plats ?
Det hade varit så mycket enklare om jag inte var den jag är just nu, och det är jävligt enkelt för folk som inte är i min situation att säga : ryck upp dig, ta tag i ditt liv. Ändra på det du inte tycker om osv.. Men det ÄR inte så enkelt. Tror ni inte att jag hade ändrat på allt jag är missnöjd över om det hade varit så enkelt?

Jaja, jag vet att vissa människor aldrig kommer att förstå men jag får vara tacksam för dom som faktikst gör det.

Nu ska jag ta en cigg och sedan borsta tänderna och lägga mig.
Godnatt!