17 sep. 2008

dsv

Jag väntar på att Johanna min kp på dagsjukvården ska ringa upp. Jag ska prata med henne både om mitt mående, hur dom behandlar en och om mig och Kathleen. Jag vill inte att våran vänskap ska sluta bara för dom förstör. Jag vill dessutom inte att dom jämför mig med Kathleen, jag vill att dom ska se mig som en egen idivid. Sen om vi har liknande problem emellanåt så betyder inte det att vi behöver samma behandling eller regarear på samma sätt.

Fan.. Jag blir så jävla ledsen.

Jag har tänkt länge på att ta en intox. Läääänge. Har inte velat skriva nått efter som min syster läser min blogg.
Men jag ska inte ta någon intox, men tanken finns ju där. Ska säga det till johanna.

Tack Dagsjukvården för att ni förstörde min dag

2 kommentarer:

Unknown sa...

För nu får dem på dagsjukvården sluta upp med sina idiotiska kommentarer! Och allt annat! Jag undrar vad jag har där å göra när man inte har samtal..

Anonym sa...

jag har jobbat på en psykavdelning o mottaning. Det var det mest otacksamma jag varit med om. Sådana patienter!! Så fruktansvärt otacksamma. Så fort det gick emot dem, så var det hot om både det ena och det andra. Ingen uppskatting alls!!
Nu jobbar jag på en canceravdelning. Resurserna där är bra mycket mindre än på psykavdelninge, men tror ni jag hört en enda klagande patient?? Nä! Här får man uppskattning och det känns bra att gå till jobbet!
En eloge till alla som orkar att jobba inom psykvården. Det är fan inte lätt med alla (såklart inte ALLA, men de flesta) klagande patienter som tror att de är de enda patienterna på hela sjukhuset.
/Birgitta