Känslor

Nu när jag har en blogg igen ska jag väl kanske skriva av mig lite.
Men vad ska jag skriva? Det är kaos i mitt huvud som vanligt. Jag har fruktansvärt ont i magen och ångesten river i mig.

Jag har tagit två stesolid så jag är lung iaf. Men ångesten är kvar. Han sitter och jävlas med mig.

Jag har så mycket känslor nu så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag vet inte om jag ska ringa mobila teamet. Dom kommer bara säga att jag ska ta det lungt och så. Kanske göra hembesök men vad hjälper det?
Jag vill bara ha lite kärlek just nu. Bli kramad. En kram gör så mycket.

Jag har nästan en hel låda vin hemma och ca 10 stesolid. Jag är jätte frestad att göra det men det gör jag inte. Jag vet att jag inte kan ta överdos på 10 Stesolid. Men vinet, bli full och glömma.

Rakbladen ligger och kollar på mig. Ångesten säger att jag ska göra det. Jag känner för att göra det.
Men jag vet ju att det bara hjälper för stunden.

Kan ingen bara komma hit och skjuta mig?
Eller hitta ett mirakel som gör mig glad.

Jag har haft det så bra de senaste dagarna. Varit med Kathleen och haft skoj. Jag har gjort saker jag aldrig skulle göra annars, bra saker. Jag har gjort framsteg. Jag vet ju att jag brukar må skit efter något har varit bra, jag vet att jag måste härda ut.
Men ni kan omöjligt förstå hur ont det gör i hjärtat, klumpen i halsen och den förbannade magvärken. Ni kan inte förstå vad ångesten kan göra.

Jag vill inte.